Athletainment

I dag har jag haft infomöte och workshop med speakergänget som ska köra WMAC (veteran-VM i friidrott) i Göteborg. Tävlingarna börjar på tisdag och pågår i princip i två veckor med tävlingar på tre arenor (Ullevi dock endast tre tävlingsdagar, annars Slottskogsvallen och Björlandavallen). Då behövs det många speakrar och förutom det här härliga gänget var det ytterligare en handfull som deltog i mötet på distans.

Förra helgen gjorde jag debut som kommentator på Friidrottskanalen.se. Det var JSM och USM15 på Sollentunavallen. Fick jobba tillsammans med grymmaste Olof Silvander. Andreas Thornell producerade. Kul. Och tack för förtroendet!

Grymmaste gänget under Finnkampen. Stolt över det bästa! Och vilken spänning, dramatik och oregisserbart avgörande!

En grej som blir vanligare och vanligare på idrottsevenemang och konserter är publiken istället för att leva med och leva in sig i det som händer tar rollen som filmare och fotograf för att föreviga det man är med om. Går det att göra något åt det? Och i så fall vad?

Det här skrev jag en krönika om i Idrottens affärer:

När applåderna tystnar... | Idrottens Affärer  Att döma av rubriken kan man tro att det här handlar om när elitidrottare lägger av, men nej, det här handlar om stämningen på arenan. För i dagens moderna samhälle är det faktiskt viktigare att tala om att man är på plats än att faktiskt vara där. Kolla bilden. Den är frå...

Teamet i går.
I dag blir det stavhopp.
Lite för kallt ute (+34 mot normala 5–10 grader med) så det blir inomhust istället.

Tävlingskläderna på!

Startlistorna för WDL Doha på fredag:

Programme 2022

En intensiv helg som speaker tillsammans med Elin Breig Lindell under Svealandsmästerskapen för 13–14-åringar som arrangerades i Södertälje av Södertälje IF. Kul. Så klart. Och grymt bra stämning. Tack!

2021 Season Review - Part One From torrential rain in Gateshead to a sparkling summer night in Florence, the 2021 Wanda Diamond League season got off to a flying start back in May and June.

XCC21 – Lidingöloppets Cross Country Conference. Drygt 300 åhörare.

Lite om krocken 10 000m, höjd och spjut på OS.

Att lägga 10 000m sista OS-friidrottsdagen med tävlingar på olympiastadion kanske inte var det allra smartaste. Nu drabbades både höjdhopparna och spjutkastarna av att det ”hela tiden” rasslade förbi löpare när de skulle påbörja sina ansatser.

Åtminstone höjdhoppet tog antagligen längre tid än beräknat och jag gissar att tanken var att det skulle vara avslutat innan 4x400m-finalerna. Nu hoppade silvermedaljören Nicola McDermott sitt sista försök på 2.04 mitt under 4x400m-finalen. Inte så snyggt.

Även Maja Nilsson drabbades av väggen av 10 000m-löpare och hade svårt att hitta en lucka för att genomföra en koncentrerad ansats.

Men hur kunde det bli så?

Ja, jag vet inte eftersom jag inte har varit inblandad. Men en sak som man ju faktiskt vet är att just 10 000m är en extremt dum gren att ha när andra grenar korsar löparbanan. Och det är ju faktiskt bara höjd och spjut som har ansatsbanor som korsar löparbanan.

Och ändå; i merparten – 12 av 16 gånger – som VM eller OS har arrangerats under 2000-talet har både spjut- och längdfinaler avgjorts ”sista dagen” (om man räknar bort maraton som liksom i Tokyo-OS har avgjorts en dag senare, ibland med målgång på stadion). Tre gånger var det antingen höjd (Sydney 2000 och London 2017) eller spjut (Doha 2019). I Daegu 2011 var det varken spjut eller höjd.

Det har växlat lite mellan kvinnligt och manligt spjut, respektive kvinnligt och manligt längd, liksom om det varit kvinnligt eller manligt långlopp. Men det har nästan aldrig varit 10 000m, utan 5000m har varit det vanligaste och även om löparna kan spridas en del även på 5000m tar ju det loppet ändå klart mindre än halva löptiden. Det är dessutom bara 15-löpare i en 5000m-final, medan det kan vara upp mot det dubbla antalet löpare (25 respektive 29 i Tokyo) i en 10 000m final.

Några gånger har det varit antingen höjd eller spjut och på ett fåtal mästerskap har såväl 5000m som 10 000m avgjorts tidigare i mästerskapsveckan. Några gånger har tidsprogrammet lagts så att teknikgrenarna ändå inte krockar med långloppen.

På s*x OS är det bara i Tokyo 2020 (2021) och Sydney 2000 som det var 10 000m. I Sydney var det dock inget spjut samtidigt utan ”bara” K höjd.

I övriga tio globala mästerskap under 2000-talet är det endast varit krock i Doha 2019 då man körde 10 000m och då ”bara” med M spjut. Så Tokyo-OS var verkligen ett i det här fallet ett mindre lyckat undantag.

I 11 av 16 världsomspännande mästerskap under 2000-talet har krocken varit med 5000m (istället för med 10 000m) som alltså både innehåller färre löpare och pågår under kortare tid.

Så om du någon gång blir inblandad i uppgiften att lägga ett bra tidsprogram på ett globalt (eller för all del europeiskt) mästerskap kan du ha ovanstående i åtanke.