Guldhov - Equine podiatry

Professor Christopher Pollitt är den som kan mest om fång i världen. Är du intresserad att lära från en evidensbaserad grund som även har lång praktisk erfarenhet i fält så är detta webinar för dig💯

AFTER NEARLY 50 YEARS OF LAMINITIS RESEARCH, WHAT DOES CHRIS POLLITT WANT US TO STOP BELIEVING?

This is the final session of the Laminitis Myth Busters Series, and perhaps the most important.

Professor Chris Pollitt has spent much of his career investigating what actually happens inside the laminitic foot.

Now, in Laminitis: Myth vs Pathology, he tackles the beliefs that have persisted despite what the pathology tells us.

“Poor farrier trims cause P3 rotation.”

“Only fat ponies get laminitis.”

“Once the horse is sound, the laminitis is gone.”

“Rotation only happens in severe cases.”

“You can fix laminitis with trimming or shoeing alone.”

These aren't insignificant misunderstandings. They influence how laminitis is recognised, explained and managed.

This final webinar brings together the anatomy, pathology and research explored throughout the series and asks one simple question:

What does the evidence actually show?

For farriers, vets, hoofcare professionals and horse owners, this is an opportunity to hear Professor Pollitt separate myth from pathology and explain the science behind one of the most devastating diseases affecting the horse.

🎓 Laminitis: Myth vs Pathology
Professor Chris Pollitt BVSc PhD
The ultimate Laminitis Myth Buster session

🎟️ Tickets available now via Eventbrite.

✨ Åh,vad tiden går! ✨

Min klient i Bologna, Italien, tog beslutet att ta av skorna på sina fem hopphästar – hästar som tävlar på hög nivå i hästhoppning. 🐴🇮🇹

Och vet ni vad? Fyra år senare är alla fem fortfarande barfota! 🙌

Det är så fantastiskt att få följa en sådan resa och se vad som händer när man vågar tänka lite annorlunda och utgår från varje hästs individuella förutsättningar. ❤️

Underbart! 🥰🐎

För prestation, evidensbaserat- och individanpassat.

🐎 Hovmyt vs. Biomekanik: Vad forskningen faktiskt säger om sänkta trakter
Jag ser en växande trend där man förespråkar att sänka trakthöjd och slipa bort hovvägg i tron att det ska "bygga starkare trakter" och efterlikna vildhästens naturliga slitage.

Problemet? Man flyttar då tyngdbärandet från de hårda, keratiniserade strukturerna (hovvägg, vita linjen) till mjukdelar som sula, sulhorn, strålben. Strukturer som inte är byggda för att bära primär vikt statiskt eller dynamiskt över tid men absolut tillsammans med hovväggen.

Och det är inte bara min åsikt. Forskningen säger det rakt ut.

📊 Det biomekaniska beviset
Hinterhofer, Stanek & Haider (2000) byggde en finita element-modell av hovkapseln (18 635 element) och belastade den med 3000 N under tre förhållanden: platt sko, 5° höjda trakter och 5° sänkta trakter.

Resultat:
✅ Höjda trakter → signifikant LÄGRE stress och deformation
❌ Sänkta trakter → HÖGST stress och deformation av samtliga tre
🔸 Platt sko hamnade mitt emellan

➡️ Detta motsäger direkt idén att sänkta trakter skulle avlasta hovkapseln. Modellen visar tvärtom att mekanisk stress ökar.

📊 Vad vildhästforskningen faktiskt visar
Jag har själv haft förmånen att vara i fält i Australien tillsammans med Dr. Brian Hampson och professor Christopher Pollitt och studera vildhästar (brumbies) på plats, inte bara läst om det eller har en ogrundad åsikt.

Deras studie (Hampson et al., 2011, Am J Vet Res) jämförde 70 vildhästar med 20 tama fullblod:

✅ Vildhästar hade djupare/tjockare sula än tama hästar
✅ Sulans yttre kant bar last på ett sätt som krävde en robust, mindre flexibel hovkapsel, byggd över generationer av konstant rörelse på varierat underlag

Forskarna själva skriver att vidare studier behövs för att förstå hur biomekanisk stimulans påverkar anpassningen, inte att man kan kopiera vildhästens sulanpassning rakt av på en tam häst som står 16 timmar/dygn i box på mjukt underlag.

💡 Min ståndpunkt
🔹 Mjukdelar är inte konstruerade för primär, statisk viktbärighet – de ska stötdämpa och bidra till proprioception, inte fungera som huvudsaklig bärande struktur.

🔹 Forskningen visar att sänkta trakter ökar mekanisk stress - tvärtemot påståendet att det "bygger starkare trakter."

🔹 Jämförelsen med vildhästen saknar vetenskaplig grund för tama hästar. Miljö, rörelsemönster och genetik skiljer sig fundamentalt, vilket jag själv sett i fält.

🔹 Konsekvensen i praktiken: sulömhet, svullna sulor, boots som permanent krycka, i värsta fall belastningsfång eller strålbenshälta.

✅ Praktisk rekommendation
All hovvård bör vara individanpassad man kan inte bara raspa bort hovvägg och sänka trakterna. Det ska vara baserad på röntgen, mätning av sulhorntjocklek, hovbensvinkel och belastningsmönster. men även i den miljö och de aktiviteter hästen utsätts för.
Inte en generell dogm om att "sänka för att höja", och inte en rakt kopierad vildhästmodell applicerad på en helt annan population under helt andra förhållanden.

📚 Källor:
Hinterhofer C, Stanek C, Haider H. (2000). J Vet Med A Physiol Pathol Clin Med, 47(2), 73-82. PMID: 10803106
Hampson BA, Connelley AD, de Laat MA, Mills PC, Pollitt CC. (2011). Am J Vet Res, 72(6), 727-735. PMID: 21627516

🌙 KLOCKAN ÄR 23:00.

Du ligger i sängen.
Dagen är slut.
Men hjärnan fortsätter…

Och plötsligt är du där igen.
I tankarna om hovar. 🐴

Kanske tänker du:

👀 “Varför ser den hoven ut så där?”
🤔 “Har jag verkligen verkat rätt?”
🩺 “Varför är hästen fortfarande lite ojämn?”
📐 “Hur skulle den här hoven kunna se ut om jag verkligen förstod problemet?”

Eller så är det något helt annat som snurrar.
En känsla. En oro. En fråga du inte riktigt kan släppa.

För hovar är sällan bara hovar.
De berättar något.
Om belastning, balans, rörelse, historik och ibland om sådant som fortfarande är en utmaning.

Så jag är nyfiken:

Vad är det sista du tänker på om hovar innan du somnar? 🌙

👇 Berätta gärna i kommentarerna.
Jag lovar att lyssna.