Ett Toppenår

Chicago är sjukt platt. Lägsta platsen är 176,2 m ö.h. Genomsnittet i hela staden är 176,5.... Värdelöst!

Vi tror ändå att vi hittade toppen. The Maggie Daley Park Peak. Typ.

Mulet, svaga vindar, +3'C. Letandet går vidare...

Familjerna Karlsson, Molin och Gustavsson drog till Åland för att bestiga dess högsta punkt. En strapats av sällan skådat slag planerade vi för...

Okänt territorium, skulle toppen ens kunna hittas? Inga problem med en erfaren orienterare i reseledningen, Ulla tog oss bästa vägen upp utan missöden! Vilken utsikt!

Orrdalsklint, 129 m ö.h. Fint väder, avtagande kuling och +7'C. Fin vandring med grottbesök på vägen ner.

The Peak! Va, kan det bli bättre? En topp som heter Toppen! Mitt i Hong Kong, med en klassisk spårvagn som går hela vägen upp. Men den tog naturligtvis inte vi, vi gick upp! (Mest på grund av att kön till spårvagnen var längre än den timme det tog att gå upp...). Väl på plats, en fantastisk utsikt över centrala HK från utkiksterassen. Och på det en fin japansk middag med svårslagen utsikt!

The Peak, 554 m ö.h. 25'C och rätt svettigt. Lättgången men brant vandring med ut- och insikt i lyxlägenheter med tillhörande Teslor och Ferrarisar. #52

Tidig start idag, färja ut ut till Lantau Island för att bestiga dess högsta punkt. Vild busstur över berg och dalar för att slutligen komma till startpunkten Pak Kung Au. Brant stigning i 11/2 timme innan vi nådde toppen. Fantastiska kamvandringar med branta stup och magiska utsikter. Tyvärr rätt disigt men fint ändå.

Lantau Peak, 934 m ö.h. 23'C, blåsigt men perfekt vandringsväder!

Vad är det bästa man kan göra om man har några timmar över innan sitt flyg går? Bestiga en topp, så klart! Övertalade snabbt Bart och Thorben att det var en utmärkt idé. Tre km vandring enkel väg. Bara 160 höjdmeter och stigen stenlagd hela vägen. What could possibly go wrong....

Ingen utrustning, bara vanliga sneakers och engelsk väder. Det kan hända.... Upp till toppen, inga problem bara lite dimma och moln. På vägen ned... Tokregn. Mina byxor har inte torkat ännu. Bart och Thorben pratar inte med mig längre.

Black Hill, 582 m ö.h. Högsta toppen i historiska Cheshire som ligger i norra Peak District. Jo, det heter faktisk så. Dimma, regn och blåst, +12'C. #50

Idag Västerås stads högsta punkt, Vedbobacken. En klassiskt byggmassadump turned into slalombacke. Vi har sett det förr, men det föringar inte på något sätt dess status som dagens topp! Kanske mer intressant är den efterföljande lunchen. Volleybollmatch på gång, så vi behövde något snabbt. Smet in på lilla lokala ICA i Vallbo. Sjukt förvånade upptäcker vi att de säljer personifierad godburgare längst bak i butiken. Bara att beställa tillbehör efter lista, typ avocado, picklad lök eller stekt svamp. Till det en örtkryddad friterad sötpotatis. Allt för 79 kr. Helt enkelt brilliant!

Vedbobacken, 75 m ö.h. Lätt promenad i området, +9'C, svaga vindar, lätt mulet.

Högsta naturliga punkten innanför tullarna, Skinnarviksberget!

Tog lite hjälp av ett större internationellt gäng, faktiskt den hittills största europeiska delegationen i Ett Toppenårs historia. England, Tyskland, Danmark, Holland, Spanien, Österrike och Schweiz är representerat, inte illa!

Skinnarviksberget, 53 m ö.h. Lugn promenad till toppen. Soligt, svaga vindar och +20’C. #48.

Gremo na sprehod, greš zraven?
Det är Slovenska och betyder ordagrant ”Vi ska ta en promenad, vill du följa med?” Vad det verkligen betyder är något i stil med ”Vill du springa upp för ett sjukt högt och brant berg tills du blir så trött att du kräks och vi får lov att bära ned dig?” Slovenerna kör hårt i bergen . . .

Boštjan och hans kompis Mirjam tog med mig till Stol, det högsta berget i Karavanke-kedjan. En av de längre bergskedjorna i Alperna och gräns mellan Slovenien och Österrike. Start vid Valvasor-hyttan och direkt på stigen upp på berget. Ingen vila, ingen ro. Brant vandring med scrambling, tokslut i benen efter alltför snabb start. Trots det håller vi tempot uppe och når toppen drygt 1 000 höjdmeter uppför efter två timmar och en kvart. Bra jobbat! Ner till hyttan som ligger på toppen bredvid, kallad lilla Stolen. Då klockan bara är nio har vi lite svårt att få loss varsin snapps från frukostbaren, men det löser sig ;) Nedgång efter längre och mindre brant väg i full fart gör att hela turen bara tar 4 timmar. Vem trodde det innan . . .

Veliki Stol, 2 236 m ö.h. Mali Stol 2 198 m ö. h. sol, svaga vindar 13’C. Tur med vädret, när vi var nere rullade molnen in och regnet började. #46 - 47

Sveriges högsta topp! På tur med Johan, guidechef på STF Kebnekaise stationen. Planen var att ta både Syd- och Nordtoppen idag via östra leden. Men på förslag av Johan så valde vi Nygrens led upp istället. En klättringsled på en brant rygg direkt upp på nordtoppen. Lysande förslag! Sveriges båda högsta toppar klipptes "snabbt och enkelt" och på vägen ned får jag förslaget (då han förstått att jag har ett toppenår på gång) om jag ville ta två toppar till innan vi gick hem? Går inte att tacka nej till sådant förslag 😉 Så vi vek tillbaka ut över Björlings glaciär och besteg Kebnetjåkka och Lilltoppen innan vi vände nedåt och hemmåt. Fantastisk, magisk dag!.

Sydtoppen 2 098 m ö.h. Nordtoppen 2 097 m ö.h. Kebnetjåkka 1 763 m ö.h. Kebnetjåkka Lilltoppen 1 531 m ö.h. Soligt, svaga vindar, 5 - 10'C. 1 800 höjdmeter, 10 timmar och helt underbart!

Sør-Norges høyeste grensefjell! En fantastisk tur som utgick från Nedalshytta i Tydal. En magisk dag med det där vädret som man bara har en dag om året i fjällen. 9 km anmarsch med strålande vyer, fina leder och bra fika. Därefter en brutalt brant och stenig uppstigning till toppen.

Värt varenda steg! En otrolig utsikt från toppen över Jämtlandsfjällen och Norgesidan. Att man kunde njuta av det i T-shirt gav ytterligare glädjetillskott. Och, jo, toppen ligger i Norge efter lite debackel i gränsdragningskommittén år 1757. Misstaget upptäcktes inte förrän 1929 . . .

Sedan nedstigning och fjällöpning tillbaka till Nedalshytta där vi avslutade med en trerätters middag. Dagen kunde inte vara bättre!

Storsylen, 1 762 m ö.h. Strålande sol, svaga vindar och +18’C. Magiskt! #40.

Tog en snabbtur upp på Storskarven. Verkar ha utspelat sig en westernduell här uppe och förloraren fick vara kvar, old school.

Storskarven, 1 260 m ö.h. Det sista av mina direkt från stugan enkelt bestigbara fjäll, så nu får jag bege mig längre ut....