Jonas Augustsson Upplevelsemotionär

Hem
Sverige
Västervik
Jonas Augustsson Upplevelsemotionär

Ring Vägbeskrivning Webbplats Kontakta affären

Upplevelsemotionär och coach. Träning, hälsa och prestation genom livet.

02/10/2026

Fredagsreflektionen #23
Ibland behöver man börja innan man känner sig helt redo.

Det finns många saker jag har tänkt att jag ska börja med när tiden känns rätt.
När jag har lite mer energi.
När kroppen känns bättre.
När jobbet lugnat sig.
När jag har hunnit planera ordentligt.
Problemet är bara att den där perfekta tidpunkten ganska sällan dyker upp.

Det gäller träning, men också mycket annat i livet.
För mig har många omstarter fått börja ganska långt ifrån där jag hade velat vara. Ibland med betydligt mindre kraft, form eller marginal än jag önskat.

Och kanske är det just det som är grejen.

Man behöver inte alltid känna sig redo för att ta det första steget. Det kan räcka att börja lite mindre än man först hade tänkt.
Ett kort pass.
En promenad.
En förändring som faktiskt går att upprepa.
Sedan får resten växa därifrån.
Ibland kommer känslan av att vara redo först efter att man har börjat.

01/10/2026

BYGG KROPPEN FÖR LIVET
När blev en timmes rörelse mycket?

Det är en tanke jag återkommer till ibland.
500 meter kan upplevas som långt att gå. Några våningar i trappor gör många ordentligt trötta. Och en timmes rask promenad beskrivs lätt som ett ganska rejält träningspass.

Och jag menar inte det som kritik.

För den som varit stillasittande länge, lever med sjukdom eller helt enkelt inte är van vid belastningen kan en timme absolut vara mycket. Där behöver aktivitet byggas gradvis.

Men frågan är ändå värd att ställa:
Har vår bild av vad som är en normal mängd rörelse förändrats?

Rekommendationen för vuxna är idag 150–300 minuter pulshöjande fysisk aktivitet per vecka, tillsammans med styrketräning minst två dagar.

En timmes rask promenad varje dag är alltså mer än grundrekommendationen.

Men jag tror också att vi behöver skilja på två saker:
Att röra kroppen.
Och att träna kroppen.

Promenaden, trapporna, cykeln till jobbet, att bära saker och all annan vardagsrörelse är en del av vår fysiska aktivitet.
Sedan behöver kroppen ibland också få en belastning som ger den anledning att behålla eller utveckla kondition, styrka, muskler, balans, skelett och tålighet.
Vardagsrörelsen använder kroppen.
Träningen utvecklar den.

För lite rörelse påverkar dessutom betydligt mer än konditionen. Fysisk inaktivitet är kopplad till bland annat hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, högt blodtryck, flera cancerformer och sämre fysisk och psykisk hälsa.

Det påverkar även samhället. Stillasittande och otillräcklig fysisk aktivitet uppskattades kosta Sverige omkring 16,5 miljarder kronor under 2023, räknat på fyra stora sjukdomsgrupper.

Det här är egentligen heller ingen ny insikt.
Redan 1873 uttryckte Edward Stanley tanken att den som inte hittar tid för fysisk aktivitet förr eller senare riskerar att behöva hitta tid för sjukdom.

Och inom cancerområdet har träningsforskaren Prue Cormie beskrivit det ungefär lika tydligt: om effekterna av fysisk aktivitet kunde paketeras i ett piller skulle det skrivas ut till cancerpatienter världen över.

För mig handlar Bygg kroppen för livet därför inte bara om vilken kondition eller styrka vi behöver när vi blir äldre.
Vi ska också titta på vad rörelse faktiskt gör med vår hälsa – och hur man kan bygga den kapaciteten på en nivå som fungerar i ett vanligt liv.

Jag har skrivit ett längre blogginlägg där jag utvecklar resonemanget, tittar närmare på rekommendationerna, sjukdomskopplingarna och samhällskostnaderna och samlar källorna bakom siffrorna.

👉 Du hittar hela artikeln via länken nedan

Och jag är nyfiken:
Vad tycker du själv – har vår bild av vad som är ”mycket rörelse” förändrats?
Vi har skapat ett samhälle där väldigt lite fysisk ansträngning krävs av oss – och kanske har vår uppfattning om vad kroppen rimligen ska klara flyttats med det.
Vi tränar inte bara för nästa pass eller nästa lopp.
Vi bygger en kropp som ska bära oss genom livet.

https://www.fysiskaktivitet.se/nar-blev-en-timmes-rorelse-mycket/

29/09/2026

Jag har skrivit några inlägg tidigare under rubriken Tur och retur till Max.

De har ofta kommit med några månaders mellanrum och blivit någon form av sammanfattning av vad som hänt sedan sist.

Och ärligt talat har det ibland varit ganska mycket.

Cancer.
Typ 1-diabetes.
Träning.
Bakslag.
Framsteg.
Nya frågor.
Gamla rädslor.
Och försök att hitta tillbaka till något som liknar vardag, rörelse och mig själv.

Men jag tror att jag vill fortsätta på ett lite annat sätt nu.

Kortare.
Oftare.
Mindre som stora rapporter.
Mer som små nedslag längs vägen.

För det är kanske så resan faktiskt ser ut.

Inte som en stor comeback.
Inte som en rak linje tillbaka.

Mer som livet ofta är.

Två steg framåt.
Ett tillbaka.
Ibland flera tillbaka.

Men med kontinuitet, tålamod och en riktning som betyder något, kan man ändå långsamt röra sig framåt.

Inte alltid snabbt.
Inte alltid snyggt.
Inte alltid på det sätt man hade tänkt.

Men framåt.

Så jag fortsätter här.

Med små bitar av resan.
Inte för att allt är klart.
Utan för att det fortfarande pågår.

25/09/2026

Fredagsreflektionen #22

Det är lätt att tänka att målet är själva målgången. Den där stunden man har sett framför sig under många månader.

Och visst – det är mot den vi tränar.

Men jag tror att ett bra mål gör något mer än så.

Det ger en anledning att komma ut på passen, skapa lite mer struktur i vardagen, ta hand om kroppen och fortsätta även de dagar då motivationen inte är särskilt hög.

Någonstans på vägen blir träningen inte bara något man gör för att klara loppet. Den blir en del av hur man lever.

Målgången kan vara belöningen.

Men kanske är den största vinsten vem man hinner bli på vägen dit.

24/09/2026

Tack för årets Barndiabeteslopp Västervik 💙
Vilken fin eftermiddag vi fick tillsammans i Gertrudsvik.

Omkring 180 barn och vuxna deltog i årets lopp – från de yngsta i knatteloppet till dem som tog sig runt de längre sträckorna.
Några sprang fort, andra joggade eller gick. Precis så vill vi att Barndiabetesloppet ska vara: ett lopp där alla kan vara med.

Och framför allt gjorde vi det tillsammans för ett viktigt syfte.

När vi nu summerar anmälningsavgifter och de ekonomiska bidrag vi fått från våra sponsorer landar årets insamling på ungefär:
42 000 kronor till Barndiabetesfonden.

Ett stort tack till alla er som deltog, anmälde familjen, tog med en vän, skapade eller bidrog till en egen insamling, hjälpte till på plats eller på annat sätt bidrog till dagen.

Och ett varmt tack till våra företag och samarbetspartners som stöttat loppet ekonomiskt:
Act m&b AB
Gertrudsvik Sjöstad
Elteknik i Tjust AB
PRO Västervik

Och ett särskilt tack till walleriusdesign, som 3D-printade årets medaljer till barnen. Ett fint bidrag som gav de yngsta deltagarna något att bära med sig hem från loppet.

Varje deltagare, varje bidrag och varje hjälpande hand gör skillnad.
Tack för att ni gjorde Barndiabetesloppet Västervik 2026 möjligt. 💙

📸Fotograf Jonas Svensson

23/09/2026

Bygg kroppen för livet

Vad behöver kroppen kunna – inte bara idag, utan om 10, 20 eller 30 år?

När vi pratar om träning och hälsa genom livet är det lätt att leta efter den enskilda faktorn som betyder mest.

Bra kondition är viktig. Styrka är viktig. Men ingen av dem berättar hela historien.

För mig är det mer hjälpsamt att se fysisk kapacitet som ett hjul med flera delar.

På ena sidan finns sådant som kondition, styrka, muskeluthållighet och förmågan att utveckla kraft.

På en annan finns balans, rörlighet, skelettbelastning och all den rörelse vi får in i vardagen.

Och för att kroppen ska kunna svara på träningen behöver även sömn, återhämtning och hur vi hanterar belastning och stress få plats.

Poängen är inte att vi ska vara bäst på allt.

Men om någon del försvinner helt under många år kan det påverka vad kroppen klarar längre fram.

Det här hjulet blir utgångspunkten för min nya serie Bygg kroppen för livet.

Framöver tänkte jag plocka ned det bit för bit och prata konkret om vad exempelvis VO₂max, styrka, power, balans och vardagsrörelse faktiskt betyder – och hur en vanlig motionär kan träna dem.

Inte för att optimera varje procent.

Utan för att bygga funktion, tålighet och möjlighet att fortsätta göra sådant vi tycker om genom livet.

Det här är förstås bara en modell över de delar av fysisk kapacitet och återhämtning som serien kommer att fokusera på. Ett långt och friskt liv påverkas av betydligt mer än träning.

Vi tränar inte bara för nästa pass eller nästa lopp. Vi bygger en kropp som ska bära oss genom livet.

18/09/2026

Att gilla läget betyder inte att man måste tycka att allt är bra.

Det betyder inte att man nöjer sig.
Inte att man slutar vilja framåt.
Inte att man ger upp.

För mig handlar det mer om att acceptera startpunkten.

Där man är just nu i livet går inte alltid att ändra på i stunden.

Träningen är där den är.
Hälsan är där den är.
Jobbet, vardagen, energin och kroppen ser ut som de gör just nu.

Och ibland kan man lägga väldigt mycket kraft på att önska att det vore annorlunda.

Jag har behövt lära mig det här flera gånger de senaste åren. Inte minst efter sjukdom, när kroppen inte alltid har varit där jag velat att den skulle vara.

Då har “gilla läget” inte handlat om att kapitulera.

Det har handlat om att sluta bråka med utgångsläget.

Att säga:

Okej.
Det är här jag är nu.

Och härifrån får jag börja ta mig dit jag vill.

Inte från den gamla formen.
Inte från den perfekta veckan.
Inte från den version av mig själv jag tycker att jag borde vara.

Utan här.

Det är kanske inte alltid inspirerande.

Men det är ofta där förändring faktiskt börjar.

16/09/2026

Träning i verkligheten – vägen mot maraton

Ska du springa maraton under 2027 tycker jag att det finns en stor fördel med att börja bygga träningen redan nu.

Men börja inte med att försöka träna som en maratonlöpare i april.

Det viktigaste under de första månaderna är ofta något betydligt enklare: att skapa en träningsvecka som kroppen och vardagen faktiskt klarar att upprepa.

För en del kan det vara två eller tre löppass i veckan. För någon med större träningsbakgrund kanske fyra eller fem. Utgångsläget spelar stor roll.

Därifrån kan den lugna löpvolymen successivt växa. Styrketräningen kan få ordentligt med plats och en mindre mängd snabbare träning kan hjälpa till att utveckla konditionen.

Jag brukar tänka vägen mot maraton ungefär så här:

1. Kontinuitet
Få träningen att fungera vecka efter vecka.

2. Löptålighet och mängd
Öka successivt hur mycket löpning kroppen klarar.

3. Kapacitet
Utveckla styrka, kondition och fart.

4. Maratonspecifik träning
Först senare får riktigt långa pass, maratonfart, energiplan och tävlingsstrategi större plats.

Det betyder inte att de olika delarna lever helt separerade från varandra. Men tyngdpunkten kan förändras över året.

Och det är kanske den största fördelen med att börja i tid:

Du behöver inte forcera utvecklingen.

Har du nio månader på dig behöver du inte bevisa i oktober att du kan springa 30 kilometer. Du kan använda hösten till att bygga kroppen som ska klara den träningen när den faktiskt behövs.

Det här är generella principer. Träningsbakgrund, mål, tidigare skador, återhämtning och livet runt omkring avgör hur snabbt utvecklingen bör ske.

Spara gärna modellen om maraton finns i planen för 2027.

11/09/2026

Fredagsreflektionen #20

Det är lätt att göra träning mer komplicerad än den behöver vara

Många tänker att det är den specifika övningen, intervallformen eller träningsmetoden som avgör om ett pass verkligen blir bra.

Variation kan absolut vara värdefull – både för att utmana kroppen och för att hålla motivationen uppe – men oftast är det helheten som avgör utvecklingen.

Det gäller oavsett om målet är bättre kondition, hälsa, viktnedgång eller prestation: regelbundenhet, tillräcklig mängd och en rimlig intensitet över tid betyder ofta mer än exakt vilken metod du väljer.

Det betyder inte att detaljer saknar betydelse. När målet blir mer specifikt kan rätt upplägg göra stor skillnad.

Men för de flesta motionärer är det klokt att först få kontinuitet, rimlig mängd och en bra balans i träningen att fungera.

Bygg grunden först – använd sedan variation och detaljer för att utveckla den vidare.

Adress

Folkparksvägen 17
Västervik
59336

Telefon

+46735112290

Webbplats

http://www.maxprestation.se/

Aviseringar

Bli först med att veta: vi skickar ett mejl när Jonas Augustsson Upplevelsemotionär publicerar nyheter och kampanjer. Din e-postadress används inte till något annat, och du kan avsluta prenumerationen när som helst.